söndag 31 juli 2011

Jag ska sova!

Uuunderbart!
Jag och fröken E ska inviga nya sovrummet med riiktigt god sömn. Det är inte färdigt ännu, men beboeligt, även för småfolk. Som jag har längtat. Vi bor i HELA huset!
Sömn har det inte blivit mycket med för min del de senaste dagarna. Barnen har varit på äventyr och sovit över på olika håll två nätter nu, så jag har jobbat hårt för att få rummet nästintill klart.
Skönt att ha dom hemma igen. Nu. Nu är det dags!

tisdag 26 juli 2011

Svart och smygande


Han rör sig som en skugga. Smyger långsamt och ljudlöst, för att undkomma upptäckt.
I vanliga fall så ser jag bara spåren av dig på det nya soffövereraget. Hårspår.
Men jag såg dig. Idag tog jag dig på bar gärning.
Sofflabrador.
Som du skämdes.

måndag 25 juli 2011

Bör ej användas på ytor som barn kan slicka eller suga på..

Udda varningstext kanske, men lika bra, så ingen målar om leksakerna med Falu rödfärg.
Ännu en dag fylld av snickeri och målande blev det. Sovrummet blev begåvat med ett nytt spröjsat fönster, som förhoppningsvis står emot kyla lite bättre.
Barnen har lekt med farmor här hemma idag med. Läsning, promenad, hallonplockning och tv-spel.
Känns bra att både mor och farföräldrar får lite mer egentid med barnen, och samma för barnen givetvis.

Morgondagen bjuder på shopping av stora mått. Gips, panel, spackel, golv.......mm.
Någon därute med goda erfarenheter av fototapet förresten? Är skapligt sugen på att pröva en vägg.
Gäller ju att det blir ett motiv som man inte tröttnar på för fort bara.
Något att klura på!

söndag 24 juli 2011

Isolering

Jag har nog nämnt att det sker en del renovering här i huset.
M och jag letade hus under ett par års tid, och det var nära affär någon gång innan, men det var inte förrän vi tog C i babyskyddet och tog en kvällstur i bilen förbi det här huset, som det sa klick.
Med ett barn på under året, så känns det så här i efterhand lite tveksamt att ge sig på att konvertera ett sommarhus till åretruntboende. Det kräver ju en del. Inget vatten, avlopp, badrum osv. Köket från -48 var inte direkt bruksskick det heller. Taket sjöng på sista versen och källaren behövde dräneras.
Men det var något med det här stället. Läget, tomten. Här skulle vi bo.

Nu, fem år senare, så håller jag på att isolera det sista rummet på övervåningen. I vinter kommer vi kunna använda hela huset.
Till slut. Vår dröm.

Nu ska jag och C svänga ihop lite chokladkolakakor innan barnens farmor kommer för att leka. Baka is the shizzisell för en 6-åring! Det leder ju dessutom till något gott...

fredag 22 juli 2011

Troll & Ostbågar

Tänk, vad de tycker om den där stunden.
J stod på en stol i hallen för att se veckoschemat lite bättre. Jag hade ju som vanligt glömt att flytta "idag" skylten till rätt dag, och gjorde därför det när jag såg att han tittade.
"Idag är det fredag. Vad händer då?" Längst ner på fredagen är en bild på chips och ostbågar.
J började dansa där uppe på stolen, och fingrade sig under hakan. Tecknet för mys.
Jepp. Även den här familjen är en del av fredagsmysrörelsen.
Det är sällan barnen sitter så stilla, så länge, och faktiskt tar det lugnt. Varje gång.

Idag hyrde jag film, och faktiskt inte Scooby-do eller liknande, utan en film för mig. Det var ett tag sedan.
Så när ostbågedoftande, festissockrade barn hade fått nog av Blixten Mcqueen och däckat, så blev det norska thrillern "Trolljägaren" som drog igång.
Helt ok film, men inget som kommer dröja sig kvar i tankarna direkt. Underhållning för stunden var det dock.

Teknikens under

Om jag ska nämna en sak som gör mig irriterad, så är det teknik som strular, havererat eller bara inte fungerar som den är tänkt att göra. Jag gör nu ett tredje försök att posta ett inlägg från en mobil enhet, och funkar inte den här varianten så går jag åter till den strulande laptopen.
Man blir lagom road när bloggerappen inte bara misslyckas att sända, utan även bestämmer sig för att äta upp halva inlägget och göra resten obegripligt! Stort problem? Nej, knappast. Men en nagel i ögat? Ja!
Så...fingrarna korsade och...

torsdag 21 juli 2011

Sommar i p1

Idag fick jag ett lyssningstips i en kommentar av "Fröken Märkvärdig" . Monika Nyströms program som sommarpratare i p1. Hon har förlorat sin man till cancern, och berättar om sin resa genom allt som hänt.
Jag lyssnade på musik för att hålla ångan uppe med golvläggningen, när kommentaren plingade fram i telefonen.
" hm. Det där borde jag kanske lyssna på."
Ner med Spotify och upp med webradion. Och inte blev det så högt tempo på golvläggandet där en stund.
Men jösses. Hon kunde verkligen sätta ord på saker som JAG själv känner, men inte har kunnat uttrycka.
Helt otroligt.
Sätt att tänka och förhålla sig, som är en direkt spegelbild av mig själv.
Givetvis inte helt och hållet, men väldigt mycket.
Deras sätt vara med varandra, vad de gjorde och inte gjorde.
Barnens funderingar och frågor.

Men hon har kommit längre på sin resa än jag.
Att leva, inte överleva.
Det är en vacker tanke, men långt ifrån en känsla för mig.
Men tanken tar jag med mig. Hennes inställning.
Den gav styrka kände jag.


Så där sätt jag med ett måttband i handen, på en trave golvplankor, och lyssnade.

Det var bra. Riktigt bra.
Av henne. För mig.


Och av tipsaren förstås.

Tack.


Den som vill höra programet, hittar det samma här:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2071&artikel=4548825  

söndag 17 juli 2011

Ordning & reda

Jag snusar. Som tusan. Jag har slutat med det en gång, och det gick ju jättebra. Att snusa när man ska bli förälder för första gången, det går ju inte. Så jag slutade. Bara sådär. Slängde ut dosan genom fönstret på väg till jobbet en morgon, och sen var det slut.
Ja, jag vet. Inte skräpa ner. Men just då var det motiverat på något vis. Det fick inte bli någon tvekan där.
Tiden efter åt jag äpplen. En jävla massa äpplen. Blev något av en expert på Royal Gala tror jag.
Men det gick. Bra.

När cancern drabbade familjen, så fick jag mitt återfall. Efter 5 år. Den där belöningskänslan, lugnet.
Jag tyckte inte det var så jättefarligt att ta till snuset direkt. Det kunde ju vara värre.

Men det är ju inte bra. Jag har dessutom lovat C att jag ska sluta innan han blir 6år i höst.
Jag har gradvis dragit ner en del sista tiden, och det går INTE bra. Jag mår inte helt ok direkt, så när orken och känslorna svajar blir det inte bättre av att ta bort det där som får allt att gå liiite lättare.
Men det måste ju gå på något vis. Jag får prova med slutarökapryttlar som de har på apoteket kanske.

Idag har jag fått hjälp med barnen här hemma av deras mormor o morfar. Gräs har klippts(igen), ved har burits och tvätt har plockats.
Det är skönt att få ordning. Riktigt skönt. Eftersom det inte finns jättemånga timmar att fixa allt när barnen sover. och jag dessutom ska ha ork, så är det skönt att få jobba ikapp någon dag ibland.
Allt känns ju bättre om man inte har en gräsmatta som skrattar förnöjt bakom sitt långa skägg, eller en full tvättkorg som hånler med locket när man badar barnen.
Men har man väl börjat så är det svårt att sluta. Kontoret har fått sig en genomkörare med.
En massa "kanske bra att spara på papper" ifrån strax efter millenieskiftet fick flytta till pannrummet. De skulle bara veta vad som väntar.
Sen fick barnfilmerna sig en genomgång. Har inte kollat själv i de lådorna på ett tag, och det var en smärre chock. Två filmer i sina fodral. Två. Resten var en hög av hela och trasiga fodral, papper, lego och lösa skivor. Det såg dessutom ut som om ett par skivor använts som jordnötssmörsslevar........Ajax.

Lego ja. Jag har pratat med herr snart 6-åring om att försöka hålla koll på bitarna lite bättre, men jag tror inte det går så bra. han får dessutom god hjälp av sina yngre kumpaner som gärna lägger saker på lite udda ställen.
Exempel på platser där man kan hitta lego här hemma? Javisst! Mellan madrassen och lakanet, I toaletten, i kylskåpet, bakom böckerna i bokhyllan och sist men inte minst, min personliga favorit; i pappas arbetskängor.

onsdag 13 juli 2011

Energisvängningen

Ahh.. Nu sover de middag. E och J alltså. C spelar Lego I.J. Det är ju speldag enligt schemat.
Vissa dagar så kan barnen vara intensiva(re). Idag är en sådan dag. Vilja, vilja, vilja.
Fullt slagsmål mellan 3-åring och 1,5-åring om vem som ska ta makten över barbapappaboken. Eller traktorn. Eller pappas ena sko. Eller..
Rivas, puttas, bitas. Min, min, min.

Ibland kvittar det hur jag försöker att distrahera, aktivera och gå emellan. Det är maktkamp.
Jag gillar verkligen att mina barn har mycket vilja. Det är bra att ha drivkraft, så länge som man använder den rätt. Så länge som den inte blir bestraffad och tillbakatryckt, utan istället guidad och kanaliserad.
De flesta barn med mycket "go", är ju till besvär och störande för andra har jag märkt.
Så jag hoppas att jag kan hjälpa mina små att använda sin vilja, så den inte ska bli ett "problem" som ska arbetas bort.
Det är inte lätt.

Jag har fått en mer svängande energitillgång på sistone. Ena dagen så räcker inte timmarna till för att göra allt som man vill, och nästa så förstår jag inte hur jag ska klara mig tills barnen somnar för kvällen.
Vardagliga grejer som att plocka ur diskmaskinen eller dammsuga kan kännas fullkommligen omöjliga att orka med. Nästa dag så har jag svårt att sitta still, och bara måste fixa grejer som inte har blivit gjorda.
Det känns inte ok.
Barnen är ju inte sena att märka av vad det är för en dag heller, och så kommer deras reaktion på det.

Men här hemma fungerar det inte idag. Konflikterna hopar sig.
Det enda är att byta miljö helt och hållet.
Så efter lite återhämtning för små(och pappa), så blir det en tur till stan för lite affär, och sedan glass i lekparken.
Där kan man röja lite rejälare när man är liten!

måndag 11 juli 2011

Delfinfrossa

I fredags morse så for vi mot Kolmården. Jag, barnen, deras moster/morbror samt far och morföräldrar.
Det kändes riktigt bra att kunna samla ihop alla, och komma iväg tillsammans.
Det blev en tvådagarsvistelse med övernattning på vildmarkshotellet, och som väntat en intensiv upplevelse.
Delfiner, linbana, hinderbanor, apor, tigrar och alldeles för mycket dricka och glass.

Höjdpunkten för min del var helt klart mötet med delfinen Ariel. Overkligt. C satt alldeles bredvid, men tyckte det var skapligt tråkigt. Han var mer sugen på ett sådant där svärd som piraterna i showen har.
Så det har vi nu. Ett till oss var.
J fick däremot en vink tillbaka när han vinkade hejdå till delfinerna. Lycka!
E gick igång rejält när hon fick syn på det exotiska djuret... Ko. Det var hennes höjdare.

På det hela taget en riktigt bra utflykt.

tisdag 5 juli 2011

Vaniljglass och smultron

Efter en morgon/förmiddags sömn på dryga 6h, så var det dags att komma tillbaka till verkligheten igen.
Jag funkar bäst med den där mängden sömn. De få gånger jag sover längre, så mår jag riktigt mysko dagen efter.

Barnen hade haft det bra hos mormor och morfar som vanligt. De har alltid funnits nära, och ett tag under M:s sjukdomstid, så bodde vi under samma tak allihop.
Det är skönt. Jag vet inte hur allt skulle ha fungerat om det inte hade varit för alla nära runt omkring.

På eftermiddagen tog jag och barnen en tur till mor och far(farmor och farfar), för att hämta upp den fyrbente tonåringen i familjen. Där bjöds det på mat följd av promenad förbi närmaste kohage.
Lilla E tecknade ko frenetiskt och sa: "Hooo, Hooo!". Hon älskar verkligen djur av alla de slag.
Teckna har hon blivit riktigt bra på, och det gynnar ju storebror J som gärna ska visa lillasyrran hur saker ska gå till. Utmaningen.
Efter närkontakt av 3:e graden med mjölkproducenterna, så blev det glass med färska bär.
Jordgubbar är  inte dumt, men det är ju något magiskt med smultron.

Imorgon ska jag fortsätta min jakt på en lämplig syskonvagn, för att underlätta lite när vi ska ut på äventyr.
Det verkar som om de flesta vagnar är inriktade på kombinationen bebis/max 3åring el 15kg, så det är inte helt lätt att hitta någon bra. Någon därute med erfarenheter kanske?

måndag 4 juli 2011

Blogga skulle jag ju göra

Hoppsan, nu var det ett tag sedan.
Det har blivit en hel del nya grejer att försöka hinna med, så det blir att prioritera ibland.

Just nu sitter jag här i soffan med smått pipande öron, efter gårdagens/dagens besök på The Big Four.
Konsert. Igen. Jag har nu varit iväg på två utflykter på egen hand, utan barn, på bara ett par veckor.
Först den helt otroliga Foo Fighters spelningen på Stadion, och igår den den tokintensiva Metallica upplevelsen på Ullevi. Vansinnigt kul! Energigivande. Uttröttande.
Det både ger och tar krafter att ta sig iväg.

Sedan några timmar tillbaka är även semestern påbörjad. Denna ska fyllas med mest barnskoj, men även lite nyttogöra här hemma. Tänkte göra ett ryck för att få sista sovrummet färdigbyggt, så jag kan få chans att sova under lite mer ordnade former.
Men först ska det bli stora familjeutflykten. Nu på fredag styr vi kosan mot Kolmården igen. Grabbarna tyckte det var en höjdare förra året, så vi får hoppas på en repris.
I år så ska de dessutom få träffa delfiner på riktigt när håll.(om det vågas)


I fredags gjorde C sin sista dag på dagis, och till hösten ska han börja förskoleklass. Stora killen!
Det har bara hänt. Helt plötsligt blev han stor. Den lille killen som dansade runt på vardagsrumsgolvet iförd bara blöja, och knappt kunde hålla balansen, ska börja förskoleklass. Hjälp, vad det går FORT!

Nej, nu ska jag sova lite innan barnen ska hämtas igen.

Jag lovar att rycka tag i min egen bloggkrage, och spotta ur mig innehåll av värde redan imorgon!
Eller idag. Ja, ni vet.