Det är en rätt jobbig tid på året det här. Den där overklighetskänslan som fanns där efter begravningen, kommer så lätt tillbaka.
Den här kylan, snön.
Det är vintrigt. Vackert. Sådär som det ska vara innan jul.
Barnen har ätit mysfrukost. Tända ljus. Belysningen som lyser upp de snötäckta träden. Julkalendrar som öppnas med spända små fingrar.
Du hade gillat det här.
Det är fint. Faktiskt riktigt bra.
Men det är tomt.
Drömmen är precis här. Nu.
Som jag saknar dig.
Ja det är en tuff tid nu. Det känns i hela kroppen.
SvaraRaderaBåda mina änglar älskade verkligen den här tiden.
Undrar om man själv kommer att känna så?
Allt gott till dig o barnen
Jadu Annelie..jag hoppas verkligen att känslan ska övergå något vackert. Ett minne att känna med värme. Det måste bli så!
RaderaSom jag känner igen dina rader... En årstid som kan riva upp så mycket, men även få en att minnas allt det vackra...
SvaraRaderaVintern och julen är en så fin tid med så mycket smärta! Önskar dig ändå en fin jul med dina barn!
Vi ska fira jul och minnas allt det vackra, tårarna sparar vi till en annan dag!
Kram!
Det kommer att bli en fin jul! Men det är så dubbelt just nu. Alla dessa ögonblick. När det där magiska sker. Det är då tomrummet blir tydligt. Ha det gott!
Radera