måndag 5 september 2011

Tillbaka igen

Skumt vad orken svajar. Jag kan inte riktigt hitta någon annan anledning än skoj.
Om jag lyckas koppla bort, och ha kul om så bara för en stund, så finns det hur mycket ork som helst ett tag igen.
Jag fick 3 timmar helt för mig själv i lördags, och tillbringade dessa på en födelsedagsfest.
Och jag grät. Av skratt. Kinderna värkte, och så pigg var det länge sedan jag var vid 10 på kvällen.
Sedan dess så går det lättare.

Det var skönt att släppa fokus en stund. Att hamna i ett sammanhang som inte bjöd på tillfälle att tänka för mycket.
Oväntat kul!

3 kommentarer:

  1. Det du skriver är sååå sant! Det är inte mycket som, när man hamnat i "ekorrhjulet" med intensiva underbara barn, som går upp emot antingen några timmar alldeles för sig själv eller tid med bara andra vuxna... Skönt för dig attkunna få det ibland! Viktigt med break i tillvaron, att få ändra fokus o få pesprktiv.. Vet precis hur det är att vara ensam förälder, för min del dock med annan orsak än din... Kram . // Pernilla

    SvaraRadera
  2. Har läst igenom hela din blogg nu.
    Ömsom med tårar i ögonen och ömsom med ett leende på läpparna.
    Ville bara lämna ett avtryck och tala om att din blogg och berättelse BERÖR och du skriver så målande. Kärleken till din familj lyser rakt genom dataskärmen!

    Beklagar djupt M´s bortgång! Och imponeras väldigt av både din och hennes styrka!

    / Malin

    SvaraRadera
  3. "Pernilla": För min del gäller det nog att bli tillräckligt "distraherad", för att inte kunna älta allt. Tid för mig själv, utan saker som stjäl hela uppmärksamheten, kan vara riktigt jobbig ibland.

    "Malin": Tack. Det värmer.

    SvaraRadera